Posts Tagged ‘Klantighet’
{ söndag, augusti 16, 2009 @ 1:38 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Klantighet, Pinsamheter }
·
{ }
Är förresten fortfarande ledsen över min mobil, inte kommit till någon lösning än. Insett hur mycket jag uppskattat kamerafunktionen, använder den dagligen och tar 100tals bilder per vecka. Tills nu, då jag inte har någon, abstinens. Var tvungen att låna E’s, ta lite kort då jag såg ett mysigt motiv.
Känner som att min tur, eller snarare bristen på den följer mig. E och jag åt frukost där vid 16tiden på ett waynes café. På vägen dit hade jag tuggat på ett tuggummi. Vi beställer varsin skink- och ostfralla, sen en liten kaka och varm choklad med grädde. Tuggummit lägger jag på tallriken.
Hungrig och äter. Märker efter halva mackan att det smakar mint om mackan och min varma choklad. Efteråt hittar jag inte mitt tuggummi.
Ibland tror man att Han där uppe i himmeln finns. Och ibland har Han tråkigt och gör saker mot mig bara för att jävlas så att Han kan få sig ett gott skratt…. 
{ torsdag, juni 11, 2009 @ 21:50 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Jobbet, Klantighet, Kläder, Pinsamheter, Shopping }
·
{ }
Inte för mig däremot. E och sina pokerpolare är här och jag har följdaktligen blivit förvisad till köket. Funkar bra ändå, sitter med den bärbara och kikar på nätet. Hunnit gå igenom hm och snart halens.
Hittade en snygg kappa, men vaddå off-season? Och vaddå på tok för dyrt? Och det är då man börjar på att fundera om den inte egentligen är lite småful? herregud.
Snart jobbet igen då.
Det har skett ett par saker som varit mindre roliga under mitt skift i veckan..
En av mina uppgifter är att köra upp öl, läsk och vatten till repceptionen. De finns i källaren och jag använder en vagn. Dörrjäveln mellan källare och källarplan är en dm högre och har en halv dm hög ramp. Helt värdlöst. Jag tappar alltså ut en hel back med vatten på betonggolvet. Skogshallon. Luktade väldigt gott, men inte så kul att sopa blött glas.
En annan sak som oroar mig, fulade mig på jobbet och skrev ut ett kort till min pappa. Skrev ut ett par och sen blev det strul i skrivaren (slut på toner?). Avbröt utskriften för det kom inte ut något. Känns lite oroligt att det ska komma ut i alla fall, med mitt namn på. Spelar roll så sett att det tar 5 min att göra, men fult då det syns. ”Jobbar hon inget eller?!”
{ onsdag, april 22, 2009 @ 19:40 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Jobbet, Klantighet, Sömn }
·
{ }
Det här med natten går ju lite överstyr. Har så svårt att lägga mig på morgonen. I dag gick jag o la mig 9.30, skulle vara bättre om det var 7.30 eller 8.00 Visserligen jobbade jag en timme extra ida, men ändå.
Under den extra timmen var jag klantig, eller kanske trött, eller kanske bar jag för tungt och kanske var de lite blöta på undersidan; tallrikarna. Tappade nämligen en bunt av dem (lyckades fånga hälften i luften) och vita skärvor fanns överallt på golvet. Yes, kände att då var det dags att gå hem.
{ torsdag, mars 5, 2009 @ 23:14 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Klantighet, Makeup, Nagellack, Resultat, Shopping }
·
{ }
Kroppen är bra på att återskapa sig själv, eller läka. På bara några dagar så har såren minskats betydligt. Känns skönt att inte se ut som ett missfoster även om jag försökt dölja det mesta med min lugg. Folk tittar så konstigt på mig, ändå. Undrar om de bara är en allmän iaktagelse från mig eller om de funderar på hur jag ramlat, trots att de vet hur. Kanske de försöker läsa in mer än vad som finns? Det gjorde jag då en annan i jobbet gjorde samma sak som jag, förutom att hon fick blåmärken av glasögonen. Jag undrar om det är mer pinsamt för mig eller henne, jag är ca20 och hon ca 35?
Utestället kunde icke finna min sminkväska. Väntat. Dock undrar jag fortfarande vilken äcklig fjortis som tagit med den hem? Hoppas det finns bakterier från då jag hade ögoninflammation som gör att fjortisen också får det. Som hämnd.
Hur som helst har jag blivit nödgad att handla nytt av det jag tappat. Det jag bär med mig är det jag använder av mig dagligen även om jag har mer av andra sorter i en hög hemma. Det jag bär med mig är utprovade favoriter som jag behöver, de saker som man kan behöva för att snabbt piffa upp ”the look”, om man för dagen har en sådan.
Räknar med att ”värdet” för väskan borde bli 500kr. Om alla saker vore nyinköpta dvs, vilket de verkligen inte var. Ingen stor förlust, men skulle man tappa en 500lapp ur plånboken skulle man bli lite ledsen såklart.
Men en smula dyrare blev det, sex nya nagellack införskaffades. Ops.
{ måndag, mars 2, 2009 @ 14:30 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Ångest, Klantighet, Makeup, Swedbank }
·
{ }
Detta är sant. Jag skäms och har ångest. På ett sätt kan man inte rå för det men på ett annat kan man ju det.
Från krogen bestämde jag mig för att gå hem tidigare av någon outgrundlig anledning. Kan tänka mig att jag kände mig trött eller mådde lite illa och av den anledningen ville gå hem. Detta var 30-60 minuter före stängning. Halvvägs hem så snubblar jag till, troligen trampar jag snett i någon av de otaliga gropar det finns i trottoaren just där och ramlar. Jag ringer strax efter till E och säger vart jag är.
Eftersom jag blöder och fått ont i fötterna kommer jag på den eminenta idéen att gå till min arbetsplats som ligger närmre än hemmet. Eller närmare bestämt mitt omklädningsrum där jag har lågskor att byta till plus att jag tänkte torka lite blod. I omklädningsrummet somnar jag i en obekväm ställning. Kan nämna att det är bara jag som använder det omklädningsrummet så ingen lär ha sett mig.
Det som är positivt är att jag i väskan har kvar nycklar, mobil (visserligen i 3 delar), id och pengar, och i sminkväg har jag kvar min foundation och läppglans. Vad jag tycks ha tappat är min sminkväska med (mina favoritsaker givetvis) eyeliner, mascara, puder och rouge. Tror dock att den kan ligga på utestället om de har hittat den, ska dit sen i kväll och fråga. Fast å andra sidan kan folk ha långa fingrar, men kan verkligen inte förstå om någon skulle vilja ha gammalt smink, någon annans bakterier? Äckligt i sådana fall.
Skador som jag lyckas få av fallet är ont i båda vristerna åt högra hållet(ditåt jag ramlade). Skrubbsår och mindre svullnad på båda knäna. Ett skrapmärke och ett skrapigt rivmärke på pannan. Hade vantar så händerna har klarat sig. Det gör ont att gå och ont att tex tugga på svårtuggade saker eller göra andra grimaser då hela huvudet rör sig(har jag egenhändigt kommit på).
Tog ledigt idag från jobbet. Känner en viss ångest av att gå dit och få 500 frågor av varje person som jobbar där. Men än vet jag inte hur jag ska jobba resten av veckan, hade nämligen bara måndagen. På ett sätt hoppas jag att det inte blir mer jobb denna vecka så det hinner läka det värsta. Ser nämligen värre ut än vad det nog egentligen är.
Förutom att besöka utestället och fråga om min väska så ska E och jag handla nytt puder till mig och sen handla lite plåsterliknande saker som jag kan ha på så det inte syns så lika mycket. Får se om vi hinner pudret dock, ska till banken innan och det skulle visst ta ett bra tag. Jävla bank, allt jag vill är att byta bank, men det är minsann inget knapptryck eller adressändring, det är tyvärr swedbank lite för fyrkantiga för, suck. Sen ska E sköta lite banksaker också. Swedbank skulle verkligen behöva en kurs i hur man gör saker enklare och mindre byrokratiskt.
{ torsdag, januari 15, 2009 @ 16:16 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Klantighet }
·
{ }
Jag förstår ibland inte på mig själv och hur jag ALLTID lyckas. Halvligger/halvsitter i soffan med ena foten utsträckt. Ska resa på mig och lyckas svinga foten mot tvrumsbordet. På tvrumsbordet åt vi frukost och med någon cm utanför själva kanten ligger brödknivens handtag. Denna lyckas jag trycka ned med foten. Kniven gör en volt, som på film, vilket innebär att den vassa delen är den del som riktas nedåt. knivens vassa del riktas mot mig och slicar mig vid stortåns början och det blöder.
Hur fan lyckas jag med allt?????
{ torsdag, januari 15, 2009 @ 0:13 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Funderingar, Jobbet, Klantighet }
·
{ }
Lyckades återigen somna för sent i går.
Starten för i dag var helt strålande. Ironi givetvis.
Kommer till jobbet utifrån, men som alla andra dagar måste jag gå ned i till källaren eftersom där finns omklädningsrummen.
Medans jag går där ned för trappen som i ett halvsovande vakuum, halkar och snubblar jag nedför trappen. Det där att man glider ned för flera stycken, lyckligtvis är mina reflexer igång och jag lyckas, innan jag sätter ned rumpan med en hård smäll, sträcka ut händerna mot räckerna och klara mig.
Två konstiga saker med detta.
Den första är att det är himla tur att man har reflexer. Där går jag halvsovande och greppar tag i räcker ändå. Vad evolutionen ändå gått framåt. Vilket lidande reflexerna gjort att vi undsluppit.
Den andra är min första tanke efter jag greppat tag i räcket. ”Hoppas ingen såg mig”. Först efter som jag tänkte ”vilken tur att jag inte slog i rumpan eller bakhuvudet, det hade gjort ont”. Att man är rädd att se pinsam och löjlig ut, att folk ska skratta och prata om en. Tråkigt att behöva känna så, men som tur var såg ingen det hela.
{ torsdag, augusti 21, 2008 @ 15:22 }
·
{ Uncategorized }
{ Tags: Klantighet }
·
{ }
Glömde nämna det i går. Efter jag duschat och medan jag torkade mig lyckades jag knäa mig på näsan! Just på piercingen så det börja blöda. Ibland undrar jag hur jag lyckas?!
